LL:s träningsverk

LL:s träningsverk

alltid bäst när jag tränar ensam

Jag bloggar om ultralöpning & klättring men framför allt om träning.

Hemma igen

AugustiPosted by Laila Tue, August 31, 2010 20:19:14

Vi tog en extra dag i Chamonix innan vi vände hemåt. Det var skönt att ta en dag ledig och bara njuta av målgången. När det kom löpare från både PTL (lagtävlingen) och förkortade UTMB och gick i mål fick jag nästan lite svårt att andas igen. Tårarna brände innanför ögonlocken. Känslorna blev att bubbla. Jag vet hur det känns att springa in på upploppet och veta att jag klarat det.

Vi glassade runt en stund på stan och spenderade lite mer pengar, men det var ganska kallt i luften och innan kvällen var till ända regnade det naturligtvis igen. Jag försökte att locka med Krister på en löptur, jag känner mig jättefräsh och har roligt nog en hel del spring i benen. Det gick nu inte alls dock. Han är betydligt förståndigare än jag. Men nog kan man väl ta en liten löptur dagen efter en ultratävling? ;-)

Igår morse var det dock dags för avfärd mot hemmet. Vi packade och packade och ju mer vi packade desto mer orolig blev vi för att vi inte skulle få allt med oss. Tältet var så klart regnblött värre. Och bilen blev full nästan ändå upp till taket. Det blev en liten glipa kvar. Sen tog nästa ultrapass vid. Från tältplatsen i Cham till garageuppfarten hemmavid blev det ett 24 timmars lopp. Tillskillnad från löptävlingen blev det dock lite sova emellan ”körpassen” vid ratten.

I morgon ska jag återigen försöka locka Krister till en lite löptur. Och sen ska jag fila på min tävlingsberättelse så klart!

  • Comments(1)//trainingchamp.ojefelt.se/#post85

.. kommer mer regn..

AugustiPosted by Laila Thu, August 19, 2010 10:41:09

Prognosen lovade bättre väder, men efter regn kommer mer regn..

Vi tog linbanan upp till Aiguille du Midi (3842 m), fullpackade med allt man behöver för att klara sig på en glaciär i några dygn. När vi skulle klättra ner för kammen regnade det småspik i vara ansikten och vindbyarna försökte verkligen kasta ner oss till Chamonix, 2800 meter ner, och molnen svepte ibland in oss i kyla. Det gäller att hålla balansen med en tung ryggsäck på en smal snökam!

Vi förankrade tältet väl på glaciären med bland annat ett snöankare för det var ganska besvärligt att resa det i vinden. :-) Vi skottade en hyfsad grop åt oss med vindmurar och en alldeles egen liten toa!

Vi drack varsin mugg choklad och åt bröd och sedan kröp vi varma och goa (så småningom) ner i sovsäckarna för natten.

Vi vaknade på morgonen till ytterligare regn. Det blåste hårt, regnade och vi var insvepta i whiteout. Andra klättrare kom och gick som spökfigurer i dimman. Vi väntade och väntade, men tillslut gav vi oss igen. Vi packade ihop och fick streta de cirka 300 höjdmetrarna upp till linbanestationen för att åka tillbaka ner till Chamonix.

Och nu säger långtidsprognosen att det ska bli regn till nästa helg också..

  • Comments(2)//trainingchamp.ojefelt.se/#post80

Efter regnet..

AugustiPosted by Laila Tue, August 17, 2010 12:01:37

OK. De senaste dagarna kan sammanfattas med ett ord: regn! Så tråkigt! Ingen vandring, ingen klättring, ingen löpning, men däremot har det blivit hyfsat dyrt.

Ytterligare ett par löpartights i ett skumt revolutionerande material som ska hålla en torr fast det regnar har inhandlats. Både jag och Krister köpte varsina. Sen har det blivit en snygg kortärmad tröja också och ett linne. Förutom det har jag hittat ytterligare två tröjor jag gärna skulle vilja ha. Det ar ju lite kul med kläderna man hittar här också för när man kommer hem har ju inte alla likadana..

Förutom det har vi inhandlat senaste värsting ryggsäcken åt Krister, senaste alpinselen, hatt med solskydd och snöpinnar till tältet.

Sen har jag hittat mitt drömhus. Kan någon låna mig 11,6 miljoner?

Och då har jag ännu inte köpt något i min favoritaffär.. Tur att löningen kommer innan vi åker hem!

Annars handlar det mesta om lite panik att skaffa sig en bra acklimatisering. Få se vad vi hittar på. Tyvärr har allt regn som kommit i dalen varit snö i bergen vilket gör det mycket lavinfarligt..

  • Comments(0)//trainingchamp.ojefelt.se/#post79

I molnen

AugustiPosted by Laila Sun, August 15, 2010 12:41:04

Det blev inte riktigt som tänkt. Vädret blev inte som utlovat. Vi packade ryggsäckarna med sovsäckar, liggunderlag, kök och käk.

Vi vandrade från cirka 1800 meters höjd de rejäla branta backarna upp mot Petit col Ferret på italienska sidan av Mont Blanc. Det blåste kyligt och molnen svepte ibland in oss i kyla. Det kändes inte alls som att det var längesen jag bar tung rygga. Den satt perfekt på ryggen.

Vi hade förmånen att få se en hel hjord med chamoiser som lungt betade på sluttningen vi kom vandrandes uppför och vi såg massor med jättesöta murmeldjur.

När vi kom upp till bivakhyttan Fiorio vid foten av Mont Dolent, 3823 meter, kokade vi soppa och åt bröd till kvällsmat med en fantastisk utsikt mot Elenahyttan långt under oss och med glaciärer och höga toppar runt om oss. Jag var för lat för att ta fram kameran och tänkte att ljuset skulle vara fantastiskt morgonen efter.

Men vi vaknade mitt i råkalla moln med regn som kom och gick. Av utsikt och bestigning blev det intet. Vi åt våran frukost och rundade av med chokladcroissant och varm choklad och väntade enträget i flera timmar på bättre väder, men tillslut började vi bli oroliga för att det skulle bli kallare och att det skulle börja snöa i stället för att regna. I det scenariot skulle det bli "whiteout" och svårt att hitta ner igen. Vi packade ihop, jag ganska besviken, och vandrade neråt. Vi tog dock tillfället i akt och rekade lite av CCC banan, från Grand col Ferret till Elena, innan vi for åter mot ett riktigt regnigt Chamonix.

I natt har det snöat ner mot 2500 meter och lavinfaran i bergen är överhängande. Vi får ägna oss åt att shoppa, äta, lata och löpträna på lägre höjd några dagar.

  • Comments(0)//trainingchamp.ojefelt.se/#post78

Chamonix - Hemma igen

AugustiPosted by Laila Fri, August 13, 2010 12:22:11

Från garageuppfarten till att tältet var uppslaget och vi var ute på första träningsrundan här i Chamonix tog det 24 timmar. Vi sträckkörde genom Sverige, Tyskland och Schweiz. Jobbigt ja, men bättre det än att stanna efter vägen.

I går var vi ut på en första acklimatiseringstur upp i lågalpinterrang. Vi sprang några timmar på drygt 2000 meters höjd och jag kände av det i allafall. Blev flåsig för ingenting. Krister däremot verkade pigg som en nötväcka. Vi stannade i en hytta och drack varsin balja varm choklad med underbar utsikt över Chamonixdalen.

Vädret har dock varit lite si och så. Men vi har ju tiden på vår sida. Det är fortfarande 14 dagar kvar till start på CCC och NEJ jag ar inte nervös. Inte än.

Jag har också hunnit inhandla ett par supersnygga löpartights och av maken har jag fått nya trailskor. Med tanke på att vi knappt hunnit gå i äffarerna och kolla ännu så kan det bli en dyr historia det här! :-)

Vi har ätit gott, här finns de allra godaste sallader man kan tänka sig, för att inte tala om dom supergoda chokladcroissanterna!

I kväll lutar det åt ett lite äventyr!

  • Comments(0)//trainingchamp.ojefelt.se/#post77

Nytt backpass

AugustiPosted by Laila Mon, August 09, 2010 21:07:56
I stället för det där snabba mötet jag hoppats på så drog det ut på tiden. Klockan hade hunnit bli lite mer än jag räknat med, men inget får stoppa ett träningspass! Krister stod redan ute i regnet och väntade när jag kom ut för ett sista löppass före semester. Han skulle visa mig den nya rundan han hittat som blir ett perfekt lunchpass från jobbet. Det är kanon för han har lyckats hitta en vända som ger oss 220 friska höjdmeter.

Kroppen var väl inte så där överdrivet pigg, men när vi kom till backen, som sträcker sig ända från älvkanten till toppen på Hönsarvsberget, så kändes det jättebra. Absolut inget jag hade velat avstå. Lite snopet var det dock för backen kändes inte alls så lång men det var oväntat trevligt att komma rakt ut i skogen på en kort lunchrast.

Det kändes välbehövligt och skönt nu när det kommer att bli mindre löpning ett tag, men bara några timmar senare kände jag en stark längtan efter att få springa lite igen. Det är helt galet. Hur ska jag kunna vila?

  • Comments(0)//trainingchamp.ojefelt.se/#post76

Månadsrekord

AugustiPosted by Laila Sun, August 08, 2010 18:50:19

Krister upptäckte när han förde statistik på min träning här om dagen att jag, till min glädje, gjort nytt månadsrekord. Löpta kilometrar blev inte mindre än 466 stycken och med det är jag otroligt nöjd. Jag hade inte en aning om att jag sprungit så mycket för jag har tvärtom tyckt att det varit lite för lite emellanåt.

En sammanfattning är tre tävlingar. Vansbro maraton (42,8 km), Fäbodlunken (12km) och sist men definitivt inte minst Swiss alpine maraton (78 km). Jag är kanonnöjd med allihopa. Det blev också tre myrlöpningspass. Otroligt tunga men fantastiskt roliga! Det blev fem långpass (förutom Swiss) varav två ultrapass och ett av dem över fem mil. Det blev fyra dagar med dubbla pass, vilket jag kanske inte är riktigt nöjd med, men med tanke på sammanlagda kilometertalet så spelar det mindre roll. Det blev totalt 22 löppass.

Det blev fyra styrkepass vilket egentligen är alldeles för lite men eftersom att jag sprungit tre tävlingar är det också godkänt och det blev fyra cykelpass, både mountainbike och landsväg.

Det kommer att bli ett svårslaget rekord.

  • Comments(1)//trainingchamp.ojefelt.se/#post75

Ingen rast

AugustiPosted by Laila Sat, August 07, 2010 20:16:49

Veckan efter Swiss alpine marathon har jag unnat mig lite vila. Eller mycket. Det har bara blivit tre löppass. Tisdagens (13 km) och torsdagens (10 km) pass var otroligt tunga. Jag var liksom tvungen att ”lyfta” på fötterna i stället för att som vanligt bara ”rulla” fram. Och farten är inget att skriva hem om. Jag var jättenöjd att bara komma ut.

Dagens långpass blev inte heller vad jag hoppats på men det spelar kanske mindre roll. Jag kan skylla allt på förra helgens tävling. Det blev 40 kilometer med tre riktigt bra backar. Den första på två och en halv kilometer, den andra på knappt två och en halv kilometer och den sista på drygt en kilometer (sammanlagt 660 höjdmeter), men där var det stopp. Jag tog helt enkelt slut. Krister fortsatte uppåt i oförtrutet tempo, jag å andra sidan gav efter för kroppens svaghet. Så jag gick i makligt tempo uppåt. Jag kände mig som en riktig loser. Och eftersom jag redan gett upp och börjat gå fanns det ingen anledning att försöka att börja springa igen. Jag gick tills jag mötte Krister på väg ner.

Och vilken himla tur. Jag var bara så trött. Man får vara glad att man tog sig hem överhuvudtaget! Aldrig har trappen utanför hemmet varit mer lockande. Eller svårare att lämna för att gå in. Hade jag inte börjat frysa och varit otroligt törstig har jag nog suttit kvar där än.

Men det blev över 60 kilometer den här veckan och det är jag absolut nöjd med, med tanke på Swiss alpine marathon.

  • Comments(2)//trainingchamp.ojefelt.se/#post74